igår var jag ensam totalt två timmar på hela dagen.
idag har min enda mänskliga kontakt varit ett hej utanför tvättstugan och bokstäver skickade mellan två skärmar. hela dagen har känts som en väntan. på att den ska ta slut, i guess. nu lagar jag en festmåltid för en och lyssnar på norah jones för trygghetskänslan i något man känner igen.
"spinning, laughing, dancing to her favourite song
she's a little girl with nothing wrong, and she's all alone"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar